Historien om altartavlorna i Raus


Uppdaterad: 27/12-2005

De gamla altartavlorna i Raus är nu 100 år. Men från att ha hängt inne i kyrkan har de nu hamnat i ett litet förråd.

Att Gustaf Ramberg (1865-1916) var en av de mer kända konstnärerna i Helsingborg har vi berättat om i tidigare reportage på den här sidan. Han gick sin egen väg, var mycket produktiv och blev bland annat uppmärksammad för sina landskapsmålningar.
Av en slump fick vi dessutom veta att Gustaf Ramberg en gång i tiden även målat en altartavla till Raus kyrka i Helsingborg, men att den nu inte fanns kvar i kyrkan.
Därmed började en rolig och spännande jakt på den försvunna altartavlan.

Historien är märklig och fascinerande. Den är ett bra exempel på vad som kan hända om man börjar leta efter en persons rötter och grenar. Man hamnar på ett "sidospår", men man ger sig inte förrän man fått veta sanningen.
Jag har tidigare skrivit om Gustaf Ramberg i två reportage i år: "Från cowboy till hyllad konstnär" (3/10) och "Kastanjegården fylld av historia" (17/10). Vid besöket i Kastanjegården i Norra Varalöv fick jag låna en del urklipp av nye ägarinnan Inger-Marie Hemmingsen - och här fanns bland annat en kopia av en tidningssida från den 14 november 1959. Topprubriken den dagen var: "Kända Rååbor är Jesu apostlar på tavla som varit borta i 25 år".
Här avslöjades alltså historien om Gustaf Rambergs altartavla.

Fast egentligen handlar det om två oljemålningar som Ramberg gjorde 1905 till Raus kyrka.
Men det är altartavlan, som återger den heliga nattvarden med Jesu apostlar, som är mest spektakulär. Den är mycket vacker och stämningsfull, men var säkert livligt diskuterad av församlingsborna på den tiden. Apostlarna liknade nämligen väldigt mycket ett flertal Rååbor!
Altartavlorna prydde altaret i kyrkan i 30 år, men togs sedan bort i samband med en restaurering i mitten på 1930-talet då det gamla altaret flyttades.
Möjligen hade någon reagerat på utseendet på Jesu apostlar...
Tavlorna sattes sedan aldrig upp igen inne i kyrkan. De försvann. Och glömdes bort.

Så gick åren och ingen tänkte kanske så mycket på de gamla målningarna av Gustaf Ramberg.
Men så dök altartavlan upp igen i tidningsreportaget 1959. Nyheten slogs upp stort och blev säkert den dagens heta samtalsämne i Helsingborg.
Oljemålningen fanns då hemma hos tandläkare Östen Ahlborn på Råå. Jodå, tavlan hade bevatats inom släkten. Gustaf Ramberg var nämligen Östen Ahlborns morbror.
Att den nu fanns hos Östen Ahlborn var också en tillfällighet. Han hade många gånger frågat efter sin morbrors gamla altartavla, men ingen hade kunnat ge ett svar. Men så skulle vinden på det gamla församlingshemmet utrymmas i samband med en renovering - och där fanns den, fint inslagen i omslagspapper. Och därmed kunde alltså tavlan visas upp i tidningen. Historien rullades upp.

I texten i tidningen konstaterades bland annat: "När altartavlan sattes upp 1905 väckte den naturligtvis ganska stort uppseende och det saknades inte puritanska församlingsmedlemmar som fann det misshagligt och hädiskt av konstnären att på det viset förse Jesu lärljungar med ansikten, som de dagligen mötte ute i Råå".
Enligt artikeln i tidningen framgår det till exempel att Gustaf Ramberg använt Raus-prosten Sjöholm (sittande näst till vänster om Jesus) som en av apostlarna. På motsvarande plats till höger om frälsaren framträder konstnären själv, i mörkt hår och grön klädsel. Och lantbrukaren Petter Johnsson i Raus sitter till vänster i rött hår. Även lantbrukaren Magnus Olsson, granne med Raus kyrka, var också en av förebilderna.
Östen Ahlborn konstaterade:
"Porträttlikheten med prosten Sjöholm och Ramberg är obestridlig. Det torde också ha förhållit sig så att kända Råå-bor - möjligen medlemmar av kyrkorådet - kunde kännas ingen bakom samtliga de övriga apostlarna."

Östen Ahlborn passade den här dagen också på att ge läsarna en historia från Gustaf Rambergs tid som trumpetare vid skånska husarerna:
"Det var parad vid regementet för kung Oscar II. Just när han befann sig mitt för majestätet reste sig trumpetaren Gustaf Ramberg upp i stigbyglarna och blåste en alldeles privat fanfar för kungen...
- Ge honom två guld! sade Oscar II till adjutanten, belåten med denna extra uppvaktning. Vilket innebar att Gustaf Ramberg erhöll två guldtränsar och den befordran som kunde vara förknippad därmed."
Men Gustaf Ramberg valde bort den utstakade militära banan.
Istället reste han till Amerika och var cowboy i Kalifornien i fem år. Han utbildade sig senare till konstnär i Paris och Bretagne. Han var även en tid i Schweiz innan han flyttade tillbaka till Skåne.

Men vad hände med altartavlorna i Raus? Som av en händelse ringde Curt Persson på Råå för någon vecka sedan och berättade att de numera finns i gamla skolhuset i Raus.
Ett samtal med Sven Volk Jovinge, kyrkoherde i Raus församling 1977-1997, bekräftade detta. Han kände väl till Gustaf Rambergs målningar.
Sven Volk Jovinge berättar:
- Jag hittade altartavlorna på vinden i kyrkan, plockade ner dem och lät rama in dem. Vi hängde sedan upp dem i skolhuset. Men efter en renovering finns de nu i ett litet förråd inne i skolhuset.

En snabb utflykt till Raus gav besked. Jodå, här fanns de två oljemålningarna. Välbehållna. Vaktmästaren Mats Persson låste upp, lotsade oss in i skolhuset och öppnade dörren till förrådet. Här, på golvet, i ett hörn, hittade vi de två altartavlorna. Kanske var de lite mindre än vi föreställt oss - men ändå.
- Och när vi har renoverat färdigt i skolhuset får nog de här tavlorna hängas upp igen, säger Mats Persson. De är ju mycket fina.
Skolhuset ligger endast några meter från Raus kyrka och är Helsingborg stads äldsta skolbyggnad, uppfört på initiativ 1848 av kyrkoherde Peter Wieselgren (1800-1877).
Skolhuset används numera till en del kyrkliga sammankomster och kaffebjudningar.

Vem var då Gustaf Ramberg? Jo, han föddes den 15/6 1865 på gården Gustafslund, Adolfsberg, i Helsingborg som Carl Gustaf Jönsson och var son till lantbrukaren och häradsdomaren Johannes Jönsson (f. 1837 i Össjö församling) och Elina Andersdotter (f. 1838 i Munka Ljungby). Gustaf Ramberg bodde de sista åren med sin familj (fru och fyra barn) på Helmfeltsgatan 14 på Tågaborg i Helsingborg.

Gustaf Ramberg hade flera syskon, bland andra Gerda Nordling (1875-1942), som också var en känd konstnär på sin tid. Hon var gift med författaren Johan Nordling, chef för kvinnotidningen Idun.
Ett syskonbarn till Gustaf Ramberg var gift med ledamoten i Svenska Akademien Johannes Edfeldt (1904-1997).
Om Rambergs alla syskon berättar vi om i ett kommande reportage.

Publicerat i HD 2005-12-19

Roland Classon roland.classon@hd.se Tel 042-489 93 07