Raus Kyrka
Vad sägnerna berättar
Sagan berättar att det ursprungligen var meningen att kyrkan skulle byggas i
Guldvångskroken som ligger på södra sidan av Råå-ån.
Det var en rik fru i Örby som ville bekosta bygget.
Hon bodde på en herrgård vid namn Högestenar som fordom låg på Örby vång.
Men varje morgon fann man att allt byggnadsmaterial som under dagen innan körts till platsen,
på något underligt sätt transporterats över till åns norra sida.
Så måste man till slut ge upp och byggde kyrkan på dess nuvarande plats.
Man trodde, att den märkvärdiga förflyttningen berodde på ett troll som bodde i Guldvångskroken,
och som inte gillade kyrkbygget.
Men trollet fick inte mycket glädje av sitt verk.
När kyrkan stod färdig, kunde trollet inte uthärda kyrkklockornas klang
utan han måste flytta sin väg. Trollet flyttade till Kullaberg.
Där råkade ett par vinddrivna fiskare en gång komma till tals med detta troll,
som gick och längtade tillbaka till de goda markerna vid Guldvångskroken.
"Där kunde jag få 12 pund av en knäbunden nek."
"Jag hade nog blivit där om inte den grå Bjällermärren varit som kom på Rahus gata att stå."
Med Bjällermärren menade trollet kyrkan med kyrkklockorna som det tydligen inte vågade nämna vid namn.
Av sagan som upptecknats 1729 framgår att kyrkan var grå.
Den vit rappades år 1773.Järnvägen drogs fram i Råå-åns dalgång år 1865.
Raus = us = å-mynning jfr. Åhus. Ör i Örby = grus eller sand jfr. Helsingör = Hals med sand.
Helsingborg = Hals med borg ( Kärnan ). Torp i Pålstorp = ny bebyggelse / ny odling.
Dessa förklaringar enligt stadsantikvarie Karin Gustavsson i Helsingborg.Folkfantasin får vingar
Det är givet att folkfantasin inte kunnat underlåta att syssla med stenhuvudet uppe på västra trappgaveln. Man berättade att det var huvudet av den långe jätten Råå som i urminnes tider byggt kyrkan, och att dopfatet, som ligger i dopfunten, varit hans hatt.
En annan saga påstår, att huvudet ska föreställa sagohjälten Roland.
Han var riddare hos frankerkejsaren Karl den store, år 768 - 814,
och en av dennes tolv kämpar.
Som djärv fruktad krigare deltog han i striderna mot morerna, araberna, i Spanien.
Roland var lika lång som huvudet sitter över marken, eller 5,65 meter.
Han skulle på 800-talet byggt fästningen som omdanades till helgedomen i Raus.
Det sägs också att en dansk kung vid namn Roe haft en borg, Roehus, Råhus,
vid ån och att namnet Raus kommer därifrån.
Stenhuvudet
Det är inte bara Raus kyrka som har ett stenhuvud inmurat i kyrkväggen.
Sådana förekommer även på Välluvs och Härslövs kyrkor och på många andra kyrkor också.
Man tror numera att stenhuvudet är en djävulsbild, dit murad för att skrämma bort troll
och andra väsen som hotade kyrkan.
Namnet Raus
Raus kommer av Ra som betyder gräns, t.ex. råggång och rågmärke, och os eller us
som betyder åmynning. Ån är till en del gräns mellan Luggude och Rönnebergs härader.
Byggnadskeden
Adam av Bremen skriver att Skåne år 1070 hade 300 kyrkor, av vilka de flesta var av trä.
Om det tidigare funnits en träkyrka i Raus vet man inte.Kyrkan omkring år 1150
Romanskyrka med långhus, kor och halvrund absid. I väster ett långt smalt torn.
Kyrkan hade få, små smala och högt sittande fönsteröppningar, rundbåge.
Platt innertak av trä, två ingångar, den norra för kvinnorna och den södra för männen.Kyrkan på 1400-talet
Västpartiet byggs om. Långhuset förlängs med ett valvfack i väster.
Kyrkan får valv och kalkmålningar. Vapenhus uppförs framför den södra ingången, männens.Kyrkan år 1840
Kor, absid och vapenhus nedbryts.
Långhuset tillbyggs med tvärskepp i norr och söder, nytt kor.
Ingångar upptas i korsarmarnas gavlar och i västpartiet, där ett nytt vapenhus inrättas.
I de första kyrkorna fanns inte något vapenhus.
Men de gamla hedniska sederna var emellertid svåra att utrota.
Våldsdåd var vanliga t.o.m. inne i kyrkorna.
Därför började man bygga vapenhus, där männen skulle ställa sina vapen,
innan de gick in i kyrkan. Numera kallar man förrummet vid huvud ingången för vapenhuset.
Den ursprungliga kyrkan hade tak av blyplåt. Nu består takbeklädnaden av kopparplåt.
Den ursprungliga romanska delen, långhuset,
i Raus kyrka är den äldsta bevarade medeltida byggnaden i Helsingborg,
äldre än både Kärnan och Maria kyrkan.
Klockstapeln
Den nuvarande klockstapeln restes 1782 på samma plats som den förutvarande stått.
Kyrkans äldsta klocka som göts år 1456, hängde i klockstapeln som stått här redan på medeltiden.
I klockstapeln hänger Storklockan, omgjuten 1782 och 1817.
Dess äldsta föregångare var medeltida klockan från 1456.
Lillklockan är från 1789 och omgjuten 1881.
Förr i tiden kände människorna sig trygga när de hörde kyrkklockorna ringa,
för att man trodde att klockklangen skrämde bort troll, gastar, vättar och onda andar.
Runor
Den äldsta romanska delen av kyrkan, långhuset,
har alltjämt den ursprungliga takstolen av ektimmer i behåll.
Nu brukar timmermännen, när de konstruerar sparrviket till en takstol,
märka de olika delarna. I vanliga fall sker detta med romerska siffror som är lätta
att åstadkomma med stämjärn.
Men i Raus kyrka har timret istället märkts med runtecken.
Skolhuset
Vid uppfarten till Raus kyrka ligger en vasstäckt byggnad som en gång varit en skola.
Redan år 1842 hade församlingen lovat att uppföra två skolhus, ett för Raus köping och
ett för Pålstorp och Örby. Inget blev av eftersom byamännen var oeniga.
Vid majstämman 1848 skedde förlikning. Peter Wieselgren, Sveriges nykterhetsapostel,
var då kyrkoherde, och han fick på ett finurligt sätt de stridbara församlingsborna att
gå med på att bygga ett skolhus.
Wieselgren sa: " Den som röstar för skolhusetbygget behåller huvudbonaden på,
och de som röstar mot tar av den. Alla behöll sin vana trogen mössan eller hatten på.
Skolan uppfördes 1848 och var i bruk till 1887.
Bårhuset
Invid den gamla landsvägen som leder ned till vadstället ligger en korsvirkesbyggnad
med vasstak, ofta kallad Tionde-ladan. Den var tidigare redskapsbod till lantgården vid kyrkan.
I huset har inrättats ett bisättningsrum, där kistan ställes tills jordfästningen äger rum i kyrkan.
Fattigstocken
På väggen i vapenhuset hänger en fattigstock, offerstock från 1669.
Anslagstavlan
Anslagstavlan till höger under orgelläktaren är från år 1697.
På skåpets bakvägg har genom ljusets inverkan bildats ett avtryck som visar att här
suttit en minnestavla över jubelfesten 1693 till minne av Uppsala möte 1593.
Orgeln
När du kommer in i kyrkan befinner du dig under orgelläktaren.
Raus kyrka fick sin första orgel 1868.
Den nuvarande kyrkoorgeln på orgelläktaren tillkom 1966.
Minnestavlan
Under orgelläktaren till vänster sitter en minnestavla.
Den är sammansatt av kistplåtar och kistbeslag från en gravkammare,
i vilken en adelsfamilj låg begraven.
Gravkammaren som iordningställdes på 1670-talet, låg vid altaret i kyrkans dåvarande
kor, men raserades vid kyrkans ombyggnad 1840. Stenen som täckte gravkammaren
flyttades sedan ut på kyrkogården och restes mot långhusets norra yttervägg.
Valven
Långhuset hade ursprungligen platt innertak av trä.
På 1400-talet slogs de nuvarande valven under den äldre takstolen.
Valv och väggar försågs med kalkmålningar, av vilka en enda finns kvar.
Bjälken i valvet framför predikstolen tillhör ej takstolen.
Den dit sattes på 1800-talet för att hålla samman kyrkans väggar.
I bjälkens ändar sitter ankarslut.
Den medeltida kyrkmålningen
Under medeltiden kunde menigheten i regel inte läsa,
men på målningarna kunde kyrkobesökarna se vad som hände i de bibliska berättelserna.
Kyrkbänkarna
De nuvarande kyrkbänkarna är från 1934.
Under den katolska tiden hade man deltagit i mässsan stående.
Kyrkbänkar av trä började användas i våra kyrkor först på 1500-talet.
Varje gård hade sina givna bänkplatser. Kyrkorådet fördelade bänkarna.
Förr satt kvinnor och män på var sin sida om mittgången.
Kvinnorna till vänster och männen till höger.
Ljuskronorna
Kyrkan upplyses av flera malm-ljuskronor.
En av kronorna är en venetiansk kristallkrona från 1700-talet.
Den låg länge undangömd uppe på orgeln,
men renoverades av Gullaskruvs glasbruk 1936.
Kristallkronan är en votivgåva från A Jönsson på Råå år 1825,
som tack för räddning ur sjönöd.
Votiv är löftes, given p.g.a. av löfte, även som tack för bönhörelse.
Rökelsekaren
På långhusets södervägg hänger två rökelsekar.
Det vänstra är en kopia av kyrkans äldsta inventarium.
Originalet från 1100-talet stals 1974.
Det högra är en kopia av ett rökelsekar från 1200-talet som tillhör
Vällus kyrka men som tidigare hängt i Raus.
Triumfkrusifixet
Krusifixet hängde förr i triumfbågen, mellan långhuset och koret, i den gamla kyrkan.
Under tidig medeltid brukade Kristusbilden framställas med huvudet upprätt,
seende ögon och med kungakrona av trä eller metall.
Under senare medeltid ersattes kungakronan med en törnekrona.
Gestalten fick slutna ögon och böjt huvud.
Predikstolen
Predikstolen är ett renässansarbete av mycket hög klass.
Den är tillverkad i ek, rikt skulpterad och målad i färger, silver och guld.
Troligen är den från 1627 och har ursprungligen haft baldakin,
ljudtak, himmel, päll och krona, men detta har försvunnit när
predikstolen flyttats åtskilliga gånger. I korgens hörn ses
kvinnliga hermer, skulpterade hörnpelare, symbolisera olika dygder.
Dygderna är rättvisan, tron, klokheten, hoppet, kärleken och styrkan.
Mellan hermerna finns fält med nischer, innehållande kungens monogram
och fyra skulpturer.
Klockarestolen
Klockarestolen, degnestolen, från 1600-talet har bevarats.
Läktarframstyckena
Läktarbarriärerna är vackra renässansarbeten och har tidigare suttit
i Maria kyrkan i Helsingborg, varifrån de kom 1850.
Madonnabilden
Vid korets norra vägg finns uppställd en madonnaskulptur av ek
från 1400-talets senare hälft.
Altaruppsatsen
I koret står altaret. Altarbordet är från 1500-talets slut.
Alatruppsatsen av ek, målad i färger och guld, är troligen från 1624
och utförd av Sören Kjaer, verksam konstnär på bl.a. Rosenborg och Fredriksborg.
Listverken och inskriptionstavlorna har har latinsak texter.
Kyrkan har flera altarljusstakar, därav fyra från 1600-talet.
På altaret står ett modernt krusifix från 1972, av Stig Carlsson.
Han har också gjort processionskorset.
Altarringen, -runden, -skranket, förnyades 1953 efter ritningar av
arkitekten A Salomon-Sörensen.
På uppsatsens södra pelare finns kyrkvärdarnas eller donatorernas initialer och bokmärken.
Glasmålningarna i koret
Glasmålningarna i korets två fönster visar motiv från Jesu liv och utfördes
1953 av konstnären Hugo Gehlin från Helsingborg.
Dopfunten
Den nuvarande dopfunten är gjord av Ignabergakalksten ritad av
arkitekten A Salomon-Sörensen. Skänkt till kyrkan 1938.
Kyrkan fick 1633 en dopfunt i trä. Den fanns kvar till 1830,
men är nu försvunnen. Dopfatet är från 1600-talet.
Kyrkskeppet
I taket hänger ett kyrkskepp, inköpt år 1831.
Sådana skepp är vanliga i våra kyrkor längs kusten.
Ett skepp som är en gåva p.g.a. ett löfte kallas votivskepp.
Prästtavlan
I södra tvärskeppet uppsattes 1981 Series Pastorum,
en förteckning över kyrkoherderna i församlingen från 1540.
Glasmålningarna
Långhusets fem fönster har glasmålningar av konstnären Hugo Gehlin.
Källa : En gammal sockenkyrka av Erik Holst och Harry Perborn 1983
RAUS KYRKA uppfördes under 1150-talet på landborgen vid Råå-ån. Den ursprungliga byggnaden var av sandsten och bestod av långhus, kor och halvrund absid. Fönsterna var små, rundbågade och satt högt upp på väggarna. Innertaket var av trä och helt platt. Utvändigt var taket blybelagt. Ett lågt, smalt torn låg på västsidan. Ingången for kvinnorna fanns på långhusets norra sida och for männen på den södra.
På 1400-talet revs tornet och långhuset förlängdes i väster. Gotiska valv slogs och väggarna försågs med kalkmålningar med motiv från Bibeln och med bladslingor på valvbågarna.
På 1500-talet efter reformationen ersattes de rundbågade fönsterna av spetsbågade, gotiska. En del av målningarna förstördes då och övriga överkalkades. Långhuset och koret hade alltså ursprungligen små, högt sittande fönster med smala öppningar. På norra ytterväggen har en sådan fönsternisch i romansk stil bevarats. Den är delvis synlig inifrån kyrkan.
På 1930-talet kunde delar av några målningar tagas fram. Den mest bevarade föreställer Jesu död på korset.
På 1840-talet revs koret, absiden och vapenhuset. Långhuset försågs med korsarmar med portar i norr och söder. Yttertaket bekläddes med kopparplåt.
Över huvudingången sitter ett klumpigt murat stenhuvud. Flera olika teorier finns beträffande vad det symboliserar. Numera tror man att det är en djävulsbild, ditmurad för att verka avskräckande på onda väsen som kunde hota kyrkan.
Ankarjärnen i ytterväggarna var ägnade att förankra de olika byggdelarna vid varandra
Lutad mot norra ytterväggen står en gammal gravhäll. Den låg tidigare över gravkammaren framme i koret. Hällen flyttades till sin nuvarande plats år 1905. Texten är på latin och de avslutande orden betyder "Betänk att Du skall dö”
Klockstapeln, tillverkad av trä, restes år 1782. Den ersatte en stapel från år 1663, belägen på samma plats och helt förfallen.
Två klockor, Storklockan från 1782 (omgjuten 1817) och Lillklockan från 1789 (omgjuten 1881) kallar till gudstjänst. En ännu äldre klocka hängde i den äldsta stapeln.
text Curt Persson, Råå
___________________________________________________________________________________Fakta: RAUS KYRKA
Raä-nr: 1262-K-0009-01-0000 Upprättat av : AHD Datum: 97-03-26 Vid/genom : RAÄ Landskap/Län : Skåne Skåne Kommun/Socken : Helsingborg HELSINGBORG Stift/Kontrakt: LUND HELSINGBORG Pastorat/Förs.: HELSINGBORGS KYRKL SAMF RAUS Ort: RÅÅ Fast.h.beteckn: Ek.karta : 3C2C Koordinater: X= 6212.1500 Y = 1310.3500Registrerade uppgifter per 1998-05-26SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORISkyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940 Status Församlingskyrka Typ och belägenhet Fristående med kyrkogårdHISTORISKA UPPGIFTERUppförande, hela kyrkan Period/år 1125 - 1840 Uppförande, långhus Period/år 1125 - 1174 Uppförande, kor Arkitekt: J F ÅBOM 1840 Period/år 1840 Uppförande, korsarm/ar Arkitekt: J F ÅBOM 1840 Period/år 1840 Ombyggnad, långhus Arkitekt: J F ÅBOM 1840 Period/år 1840 Renovering/åtgärd Byggmästare: P SONESSON 1708 Period/år 1425 - 1474 Period/år 1905 Period/år 1850 Period/år 1708 Period/år 1931 Renovering/åtgärd, exteriör Period/år 1884 - 1886 Renovering/åtgärd, interiör Period/år 1734 Period/år 1884 - 1886BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATIONPlantyp, församlingsrum Latinsk korsplan Plantyp, altarrum Fullbrett korparti Plantyp, altarvägg Rak Uppbyggnad Salkyrka Väderstr, altarets orientering Öster Väderstreck, kor Öster Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten Stomme/yttervägg, långhus Murverk, natursten Stomme/yttervägg, kor Murverk, natursten Stomme/yttervägg, korsarm/ar Murverk, natursten Stomme/yttervägg, torn Murverk, naturstenINREDNING OCH INVENTARIERInredning och inventarier Altartavla: S KJAER 1624 Dopfunt: 1938 Predikstol: 1627ÖVRIGA BYGGNADERÖvriga byggnader Bårhus Förråd, ekonomibyggnad Skola Klockstapel, klocktorn Inhägnader KallmurLITTERATUR OCH ANDRA KÄLLORLitteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 96 - 1963
Konfirmation på Hönö
Konfirmation på Öckerö
Rev. 060803
